Igår morse (måndag) gick jag upp 05.20, drack två glas saft och sen in i duschen.
Dags för en andra gång med att tvätta av sig med Descutan, man ska ju göra det innan man lägger sig på kvällen före en operation och sen även på morgonen. Håret blir som svinto, inte lätt att kamma ut.
Vid 06.15 kom pappa och körde mig in till Ängelholms sjukhus.
Skulle vara där 07.00 och anmäla mig i receptionen.
Fick komma in och få ett eget litet bås med säng och sjukhus kläder jag skulle byta om till.
Sen var det bara att krypa ner i sängen. En sjuksköterska kom och gav mig en massa tabletter och kollade av så att mina uppgifter stämde.
Ja så kom då två kvinnor i operationskläder och hämtade mig.
Kom in i en liten sal först där en kille berättade om vad som skulle hända och fick även kanyl i armvecket. Inne i operationsrummet satte man fast en slang i kanylen, blev dåsig ganska fort av det som rann in i blodet på mig. Killen satte syrgasmask över munnen på mig och jag andades några gånger,men sen minns jag inget mer.
Vaknade upp och då var klockan 13.00. Och fortfarande supertrött.
Åt och drack lite, men när jag kom till toa kom de upp igen. Känndes skönt efteråt och gick in och la mig en stund igen. Tänkte att snart ska jag få åka hem.
Läkaren tittade in och berättade om operationen. Hade haft en kraftig inflammation på gallblåsan. De hade plockat ut ca 20st stenar i ärt storlek som jag fick i en burk. Allt hade gått som det skulle och jag kunde åka hem sen.
Men efter mer vilande och lite att äta började jag känna mig illamående och konstig i hela kroppen igen. En sjuksköterska som tagit hand om mig under dagen kom och erbjöd mig att stanna över natten. Så tog beslutet att stanna.
Fick komma till Post op avdelningen till ett rum med teve runt 19-tiden.
Berra och Tilde tittade in en liten stund innan det var dags att köra hem och natta henne.
Somnade ganska tidigt på kvällen, men sov sisådär hela natten. Ens egen säng är där man sover bäst, så är det för mig i allafall.
Imorse 08.15 kom Berra och Tilde och hämtade mig.
Man är ju öm i såren och lite illamående av Tramadolen man tar.
Men det kunde ju varit värre =).
Imorgon åker min älskling till Norrland, 30mil nordväst om Luleå tills på söndag.
Så Tilde och jag får ta hand om varandra =).